Don't touch me please, I cannot stand the way you taste

0kommentarer

folk är så falska. allt som finns inuti, som slår & bankar för dig, rinner ut. långsamt men säkert. folk förstår inte. denna falskhet. leenden som inte faller naturligt. gester som är till intetsägande. åh ja. det är en härlig tid. jag är en av dem. som skrattar meningslöst åt något när jag egentligen don't give a fuck. dina ögon lyser klarare när de är våta. när jag inte kan kontrollera falskheten & rycks med i de andras ondskfullhet så hatar jag dig. för du räddar mig aldrig. dina händer finns aldrig nära & det är för svårt att inse sanningen. de andra förstår inte. nej, hur kan de? dina vingar bär ingen annan än dig själv. jag förstår att du inte orkar med någon så trasig som mig. jag klarar det inte själv. de andra & deras falskhet blir något slags substitut för en dräglig vardag. släpar fram tiden men deras hånfulla, bakomryggen-stabbing beteende. det är komiskt att se hur folk vill ha ihjäl varandra. & jag är inte bättre. det har jag aldrig påstått. jag skulle döda för att nå fram till dig. hugga någon i ryggen. vadsomhelst. för när du är nära är du längst in.


nu är falskheten det enda. du är inget. (I can't stand you dear)
glöm bort. förneka. förträng. svälj. det är mycket enklare så.

Kommentera

Publiceras ej