soundtrack of my heart

jag vet inte vem du är,
men vem än du är som tog dig in i min
lägenhet inatt med målsättningen att
slå mig på revbenet under det högra
bröstet (läs: när jag låg & sov) för att sedan
mirakulöst
försvinna utan ett spår, ska veta att jag
tycker det är otroligt fegt.
allvarligt talat, du som gjort det - träd fram.
not cool.

denna enorma smärta jag fått utstå idag
är inget jag önskar min värsta fiende.


(sjävklart kan min smärta vara självförvållad
av någon konstig sovställning,
men detta ser jag som en smärre omöjlighet)