soundtrack of my heart

det har varit en riktig berg-o-dalbana här
ikväll.
har jag inte skrattat hysteriskt så har jag
gråtit hejdlöst.
labil är bara förnamnet.
efter många svängningar lyckades jag
lugna ner mig.
min bäbis somnade på min arm & jag
kunde inte göra annat än att ta till mig stunden.
jag älskar när vi vilar.
I love my babybäbis.

(ja, jag är otroligt fäst vid min katt)



ikväll kom tankarna tillbaka.
var länge sen sist nu.
länge sen sist jag hade de där tankarna som
våldtar min existens & hela min närvaro.
om & om igen.
jag vet att jag måste låta allt skölja över mig,
som en kalldusch,
även om hela min kropp, min själ
& mitt hjärta kippar efter luft & en utväg.
men på något sätt hjälper tårarna.
för stunden.


we fell apart

(hey dad...)